Plötsligt slängdes vi in i ett möta med oss själva. Ka paw! Rätt i kaklet. Sakta glider vi ner och blir sittande på golvet. Förvirrade. Vad hände? I avsaknaden av allt det vanliga, det som var vårt liv, fanns plötsligt bara mötet med oss själva kvar. Inget som skyddade vår hudlösa själ. Inget att gömma sig bakom. Bara vi själva. Me, myself and I.

Vilken möjlighet! Vilken skräck! Upplevelsen skapad ur dina inlärda föreställningar om vem du är och vad du kan. Är du någon bortom det du gör ser du möjligheten. Utrymme att nu leva efter din egen inre kompass. Utrymme att leva, leka och le – åt livet och allt där i. Ett liv bortom måsten.

Är du någon som är det du gör väcks paniken. Vem är jag nu? Om jag inte gör något existerar jag ens då? Frågorna blir många och svaren finns där i stillheten som råder i den nya tiden. Men frågan är om du vågar stanna kvar i den. I stillheten, i mötet med dig själv. Utan tystnad får vi svårt att höra.

Föreställ dig så att du susar fram på motorvägen. Du vet vart du är på väg men har aldrig kört dit innan. Landskapet flyter förbi utanför fönstret, tanken far iväg till ett diffust “annanstans” medan radion spelar de senaste hitsen för dig och barnen sjunger med i baksätet. Plötsligt inser du att du inte vet var ni är, du har missat de senaste skyltarna. Du börjar titta dig omkring för att se om du kan klura ut var du ska. Samtidigt skruvar du ner radion och ber barnen om att vara tysta. Kan du dra dig det till minnes? Du har gjort det, jag har gjort det. När vi kör fel stänger vi av radion medan vi tar reda på vart vi ska.

Du, vi alla, bar en önskan om något annat än det som var. Nu är radion avstängd så att vi kan se vägen. Frågan är om du vågar lyssna…

landscape nature sky person
Photo by Pixabay on Pexels.com

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × 2 =